Leta i den här bloggen

tisdag 11 september 2012

Odlingarna

Odlingarna då? Hur i helsike gick det?

Jag grävde förra hösten och i våras djupsängar i bästa John Seymoure-anda. Totalt fjorton styck sängar, cirka en meter breda och mellan åtta till tio meter långa. Djupgrävt i detta sammanhang är ned till det lerlager som finns under matjordstäcket. I vårt fall faktiskt cirka fyrtio till femtio centimeter! Sedan ska man speka runt lite och luckra upp underliggande lager så att man får till en bra dränering. Fördelen med djupsängar är att man kan odla tätare och slipper så mycket ogräsrensning. Jag hävde även i aktivt kol, gödsel och kompost i botten av varje djupsäng, rörde om med skopan och hävde tillbaka matjord blandad med kolet överst. Fördelen med aktivt kol är att det sparar gödsel genom att man först lägger det i gödselstacken och att den sedan släpper ifrån sig lite av denna inpyrda gödseln i taget. Ett gram kol ska tydligen i utbrett format ha en yta lika stor som fotbollsplan!

Mycket grävande, men med en fossilt driven Nuffied behöver man inte anstränga sig särskilt mycket. Men jag får väl erkänna att kolet skulle legat lite längre i dyngstacken innan att jag la det i djupsängarna och jag skulle nog ha blandat allt lite mera, men tid finns inte alltid tillövers. Jag grävde också ett större land på tio gånger femton meter till potatis och bondbönor, dock utan att gräva lika djupt eller lägga i aktivt kol.

Vi satte morötter, spenat, gul-lök, vitlök, jordärtskockor, solrosor, squash, bondbönor, sojabönor, purjolök, rabarber och potatis. Allt sattes väldigt sent på grund av vårens kyla och torka och hur blev då resultatet kan man ju stilla undra?

Om vi tar potatislandet först så blev skörden av både potatis och bönor något i hästväg. Av trettio till fyrtio kilo potatis i utsäde blev det bortåt trehundra kilo! Bondbönorna växer fortfarande och skörden kommer att bli mycket bra. Nästa år ska jag skifta deras växtplats sinsemellan. Jag har även hört att förr satte man varannan rad bönor och varannan potatis. Vilket vi då givetvis måste prova.

I djupsängarna blev det ett växlande resultat. Morötterna bra trots att de nästan växte/växer på varandra. Jordärtskockor mycket bra, två fulla land med över två meter höga blommor. Vi har även provätit lite och de smakar som de ska. Vitlök och gul lök gick sådär. Vi skulle skördat vitlöken tidigare och sedan sått en omgång till och vi skulle hållit hönsen borta från gul-lökslandet. Men till nästa år så.....Solrosorna växer fortfarande och är mycket fina. Squashen ser ut som enorma halvmeter långa batonger. Även rabarberna växte till sig efter att ha slokat rejält i den inledande torkan.

De stora sorgebarnen blev sojabönor och purjolök. Båda förgroddes enligt konstens alla regler under glas. Men purjolöksskörden blev bara några magra pinnar som inte ens var värda att ta tillvara. Jag vet inte vad berodde på, men misstänker att underliggande kalkhaltig lera beblandade sig med matjorden under grävningen, vilket då kanske purjolöken inte gillade. Kanske? Eventuellt? Vem vet? Sojabönorna blev också några små och ynkliga strån som en hare senare knipsade nästan jäms med marken. Tre land helt åt helsefyr!

Försökte skrämma harfan med luftgeväret vilket dock inte lyckades. Han bara markerade när kulorna ven förbi hans öron. Men hunden satte fart på honom och båda två försvann runt vagnsskjulets östra knut med en väldans fart och vid närmare eftertanke har jag faktiskt bara sett hunden sedan dess.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Aktivt kol är typ små små hål som bildas under tryck meningen är att microlivet ska sköta sig själv och gödsel lär bara täppa till. Försök gräv ner färskt gräsklipp.

Farfar sa...

Hej Anonym,

Jag har bara läst om hur Indianerna gjorde:) Här bland annat:

http://en.wikipedia.org/wiki/Terra_preta

Anonym sa...

Fast hur som helst tror jag mest på mask ,där jag odlat nått så har jag fått bäst resultat med mask bara lägga dem på den magra jorden och lite döda växt fibrer på maskarna. I värsta fall kan man äta maskarna om det skulle behövas, man svälter dem och sen rostar dem och maler dem och bakar bröd på dem och försöker glömma vad för protein det är, speciellt om man har barn. Sorry ifall kommentarer uteblivit ,det beror på att det händer saker och jag orkar inte riktigt skriva just nu, men jag läser farfar .-)

Farfar sa...

Även om vi inte delar tro på kolet ska du ha tack för din kommentar. Jag har gjort en ny tunna för koltillverkning. Ska återkomma med ett inlägg om detta snart.

Farfar sa...

Jag glömde att säga att det du skriver om mask är mycket intressant jag ska prova oxå.

Anonym sa...

Det här är dock bara en teori av mig.
Jag har en ide och det kommer ur fäljande angående kol. När man ska göra ett tände i det vilda utan att ha tillgång till torrdestilerat bomull så använde man förr ruttet torrt träd som man snabbt kolar över öppen eld, detta har man sen i en tändbox som man använder flintan och stålet då för att tända. Tanken vär att denna process kanske är den som ligger mest för i naturen så att säga alltså först ruttet sen torkas sen flammas och detta kanske är den rätta konstansen för microliv. Många ideer men varför inte prova sig fram :-)

Anonym sa...

Aktivering av kol verkar för mig som ett gengas agregat?
Utgångsmaterial:
I princip kan allt organiskt material användas som råvara vid framställning av aktivt kol. De mest använda är dock idag stenkol, brunkol, torv, trä och kokosnötskal.


Tillverkning:
Utgångsmaterial förkolas och därvid bildas ett stort antal snäva porer. Dessa är för snäva för att organiska molekyler kan "komma in", alltså behöver porerna göras vidare. Detta moment kallas för aktivering. Denna kan antingen ”aktiveras” för att öppna upp porerna. Denna aktivering kan antingen ske kemiskt eller med ånga.

Aktivering med ånga sker vid temperaturer mellan 800 – 1000 grader och på ett kontrollerat sätt så att porstrukturen kan kontrolleras. Skillnaden på porstrukturen kan ses om du klickar här.

Genom att anpassa porstrukturen får man olika kvaliteter som lämpar sig för adsorption av olika typer av molekyler och molekylstorlekar. Kvaliteten kan också anpassas för adsorption av olika koncentrationer av molekyler.

Med ovanstående i minne är det alltså väldigt viktigt att förstå att även om två typer av aktivt kol på några parametrar såsom yta och jodtal är likvärdiga, så kan adsorptionsförmågan vara vitt skilda pga skillnad i porstrukturen.
Källa: http://www.zwicky.se/ny/ny/aktivt_kol.html

Nu är jag inte riktigt haj på detta jag har läst det bara för jag hade ideer om motorer och avgassystem för några år sedan.

Farfar sa...

Jag har ett gengasaggregat så vi har väl lite lika tankar:) Ska kolla länken med stort intresse.