Nittioåtta procent av det vi kallar pengar, bytesmedel och sparmedel skapas av bankerna såsom räntebärande skulder, med endast skuldtagarens löfte att betala tillbaka som motvärde. Penningmängden MÅSTE således öka om tillväxt ska uppnås. Skulderna ökar i exponentiell takt med skuldsättningen av samhällets skattebetalares förmåga att betala räntan på dessa skulder. Centralbankerna försöker dagligen bristfälligt lappa ihop de största hålen i detta system. Värdelösa aktier och obligationer kallas för tillgångar. Nya huslån måste beviljas till redan överskuldsatta människor och företag i takt med systemets förfall. Statens bank inom bostadssektorn, SBAB, köper ut bankernas dåliga skulder i efterhand, om det visar sig att någon bank gjort en felbedömning rörande någon skuldtagarens betalningsförmåga.
Ett korthus är en passande beskrivning av detta system. En än rättvisare beskrivning är att jämföra med ett pyramidspel, eftersom det måste tillföras nya skuldtagare hela tiden. Då systemet slutligen kollapsar, på grund av brist på naturens resurser och nya skuldtagare, återstår bara en skuldtagare, nämligen staten. Staten är skaparen av detta system och kan trycka hur mycket pengar som helst. Inte för att dessa kommer att ha något annat värde annat än noll, vilket är samma sak som statens löfte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar