Leta i den här bloggen

tisdag 29 januari 2019

Är E-kronor sunda pengar?

Vad är sunda pengar/bytesmedel? Enligt mig är det pengar som behåller sin köpkraft år efter år efter år. Det är ett accepterat bytesmedel av alla så kallade marknadsaktörer, både köpare och säljare. Det är ett bytesmedel där ingen tredje part kan bestämma hur mycket pengar finnas. Det är ett bytesmedel där ingen stat eller centralbank kan styra dess värde genom att manipulera dess mängd. Det är ett bytesmedel som har efterfrågan på den så kallade marknaden. Det ska helst vara motståndskraftigt mot egendestruktion. I tusentals år har detta bytesmedel utgjorts av ädelmetallerna guld och silver. Men även snäckskal, skinn, salt, olja, krut, blykulor, mm eftertraktade varor har under kortare perioder utgjort bytesmedel beroende på samhällets rådande situation.

Har vi sådana pengar i dag? Nej, vi har i bästa fall fiat-pengar, alltså sedlar och mynt, skapade av en centralbank, med en stats löfte. Vi har även pengar som skapas av ej statliga centralbanker. Likt Federal Reserv i förbrytarlandet USA. I värsta fall har vi bankkrediter och andra skuldsedlar, vilka idag utgör nittiosju procent av den så kallade penningmängden. Vi använder alltså bankskapade skuld- och ränte-belagda kreditlöften som pengar. Dessa skuldpengar kommer över tid att bli helt värdelösa i och med att de växer exponentiellt i takt med den pålagda räntan. Penningmängdens ökning, alltså inflationen, kan avläsas i löner, inflaterade priser i affärernas hyllor eller varför inte i villapriserna. Det går över tid åt mer pengar för att köpa samma vara. Penningmängden måste öka annars kvarstår endast kollaps, finanskris och hyperinflation och en ny valuta.

Men varför är det värde i sunda pengar? Jo, gemensamt för alla sunda pengar är att det går åt arbete och resurser (så länge vi har sådana) vid dess tillblivelse. Sunda pengar kan inte skapas av någon genom en knapptryckning i en bank. Sunda pengar kan inte kommenderas fram av någon korrupt politiker. Sunda pengar skapas genom att någon utför samma mängd arbete vid den tid pengen skapades som det går åt för att senare skapa en likadan. Sådana pengar accepteras som betalningsmedel överallt på vårt lilla klot utan att någon finansvalp långsiktigt kan bestämma dessa köpkraft. Det ligger mänskligt arbete bakom dess skapande och de ingående resurserna bestämmer dess mängd.

Riksbanken förslag på nya pengar då, de så kallade E-kronor har inte de egenskaper för kunna räknas som sunda pengar. Nej! De kan skapas efter behag i hur stora mängder som helst, utan att någon arbetsprestation. Det ingår inte några eftertraktade resurser. De kan förstöras vid en större datorkollaps eller elektromagnetisk puls. Men den allra värsta egenskapen är att de ger staten oinskränkt kontroll över alla samhällets medborgare. Vem som kan bli avstängd från sina pengar i ett samhälle där allt baseras på att vi har tillgång till våra pengar.

Men varför har vi inte sunda pengar då kan man ju undra? Jo, det är för att den osynliga makten bakom banker och politiker använder räntan på de skulder bankerna skapar till gör sig själva rikare och rikare. Så länge systemet fungerar kan ju även kreditpengar användas för att köpa saker. Bortåt hundra miljarder kronor transporteras från skuldtagarnas konton till de som kontrollerar bankerna för något som har framställts till ingen kostnad alls. Men banker kan gå i konkurs får man ju höra då. Så visst måste det finnas en kostnad? Svaret på det är att en bank äger inget mer än sitt upp över öronen intecknade aktiekapital. Banker är bara tomma skal där allt av värde redan intecknats eller sålts. De har lika stora skulder som tillgångar, så deras värde är noll. Banker har inga sunda pengar i sina valv. Sunda pengar ger ingen så kallad avkastning och är därför inte av intresse för bankägare eller deras korrupta springsjasar till politiker.

Den som vill diskutera ovanstående kan vända sig till den som studerat vårt så kallade penningsystem sedan femtiotalet. Han har en helt gratis hemsida där man kan ställa frågor:

https://www.youtube.com/watch?v=OAQVyiiLwMY&t=17s


Inga kommentarer: