Förgiftade åkrar

Det är sedan flera år dessvärre tillåtet att sprida reningsverkens rester, så kallat rötslam, på våra åkrar. Tungmetaller såsom kadmium, bly, kvicksilver, wolfram, är tyvärr inte fullständigt frånskiljt. Rester av mediciner, färg, avfettningsmedel, tvättmedel, diskmedel och en miljon produkter till från både hushåll och  industrier hamnar på de åkrar som ska leverera vår mat. Detta sker i och för sig sedan förut i och med vattenklosetternas intåg vars kloak, i mer eller mindre renad form, spolas ut i sjöar och hav:

http://www.renakerrenmat.se/debatt/ds-0917-jl.html

Vi har vare sig teknik eller den ekonomi som orkar betala kostnaden för det avfall vi producerar och naturen klarar inte av att bryta ned flertalet av de giftiga ämnen som industrisamhällets tillverkningsprocesser kräver. Ekonomin förutsätter att priset på råvaror är densamma som utvinningskostnaden och att avfallets kostnad är densamma som transportkostnaden till närmaste soptipp. Kraven på industrisamhällets säljbara produkter är nästan lägre ställda än på dess avfall, det är i stället en ekonomisk fördel om skräpet går sönder så snabbt som möjligt.

All tillverkning i dagens samhälle sker med drömmen om att tjäna pengar framför ögonen och gemensamt för allt företagande är att företaget måste gå med vinst. Företaget måste visa så kallade gröna siffror, alltså ett ekonomiskt överskott. All industriell tillverkning kräver pengar, råvaror, energi och ger förhoppningsvis då säljbara varor, mer pengar och restprodukter tillbaka. Tillhandahållandet av planetens sedan urminnes tider lagrade råvaror sker enbart till utvinningskostnaden och kostnaden för att ta hand om industrins restprodukter finns bara med i företagens kalkyler som transportkostnader till närmaste soptipp där kommunerna och i slutänden skattebetalarna får ta hand om produkter och restprodukter. Att återvinna är dyrt, det är billigare att dumpa skiten i ett stort hav eller i ett land i Afrika med lättmutade politiker.

Teknikoptimister inser inte att vi vare sig har råd, kunskap eller teknik att ta hand om det vi producerar. De drömmer sig bort bland självkörande bilar och all annan idioti. Tycker att det är spännande och ser dylikt som en utveckling av vårt samhälle. Men även självkörande bilar hamnar på soptippen utan att någon har råd att återföra mer än en bråkdel de rester som blir kvar när de ska dumpas.

Ekonomer  och politiker verkar tro att vi alla kan leva på att sätta oss i större och större skulder till varandra. Deras medfödda skygglappar hindrar dem att inse att pengar är skulder som ska betalas tillbaka med ränta, som gör att skulderna växer så mer skulder måste skapas som kräver ränta som gör att mer skulder måste skapas som kräver ränta som gör att mer skulder måste skapas som kräver ränta som gör att mer skulder måste skapas som kräver ränta som gör att mer skulder måste skapas.......