Våra pengar skapas som (krediter-)
skulder av våra banker. Alla krediter är räntebelagda. I alla fall
de som utges av banker. Men banker ställer bara ut krediter mot
säkerheter. En fastighet kan utgöra säkerhet så länge banken
tror så. Det är inte kredittagaren som bestämmer priset, hur
lockande priset än syns vara, utan bankens tro på kredittagarens
förmåga att återbetala krediten.
Kredittagaren förmåga att återbetala
bestäms i sin tur av dennes förmåga att få eller behålla ett
lönegivande arbete. Detta arbetes framtid bestäms i sin tur på
tillgången till energi, råvaror, transporter, konkurrenskraft och
säkert några tusen saker till. Kredittagarens förmåga att
återbetala krediten styrs alltså inte bara av viljan av att
återbetala utan mestadels av bankens syn på framtiden.
Hittills har det samhälle som utgör dagens, bara upplevt en ökande
resursbas. Därmed har bankerna kunnat växa till att utgöra själva
kärnan i det samhälle vi lever i. Pengar är samhällets viktigaste
smörjmedel. Pengar är vårt sparkapital, värdet på den förlorade
dagens slit, förmågan att konsumera, vi jämförs med andra efter
förmågan att skaffa pengar, utan pengar stannar dagens samhälle.
Man kan kortfattat säga att: framtidens resurser utgör
säkerhet till dagens pengar!
Alltså är det till syvende och sist resurserna som är den
begränsande faktorn för utställandet av krediter, alltså pengar.
Dagens pengar kommer således bara att fungera fram till den tidpunkt
då detta faktum inses av bankernas styrande.
Frågan är då, hur lång tid till är det?
2 kommentarer:
Det kommer antagligen fortsätta till den dag då folkmassan tar för sig av rikedomarna bankerna skapat. Bankerna har nog sitt på det torra ett par tre år till. Sedan är det nog, tror jag.
Här är en läsvärd artikel.
http://www.skanesfria.se/artikel/116236
// Berra
De nonsensjobb som de skriver om i artikeln är bara möjliga så länge vi har tillgång till den billiga oljan. En helt annan verklighet kommer sedan.
Skicka en kommentar