Vi fortsätter med Staffan Delins
förklaringar av det som sätter gränser för det skuldbaserade
samhällets expansion, termodynamikens andra lag.
Termodynamik-en vetenskaplig
revolution
Kunskapen om det samband som finns
mellan energi, rörelsen hos materians minsta byggstenar och
uppbyggandet av resurser ur oordnade atomer, har inte alltid funnits.
Det var inte förrän 1804 som Dalton upptäckte atomerna och först
på 1840-talet formulerades termodynamikens lagar, som beskriver
sambandet mellan energi, temperatur och rörelserna hos materians
minsta beståndsdelar. Det säger sig självt att dessa kunskaper
fick stor betydelse. De kom att revolutionera naturvetenskaperna,
allt från fysiken till biologin, och de är som bäst i färd med
att revolutionera även ekonomin och de politiska ideologierna. Det
beror på den klarhet de skapar kring begrepp som produktion,
konsumtion och teknisk effektivitet.
Ekonomi-alkemi
Under 1700-talet framträdde
”nationalekonomins fader”, Adam Smith. Han formulerade sina
ekonomiska teorier utifrån dåtidens kunskaper om materian. För
honom och hans samtid var det fortfarande Aristoteles läror som
gällde. Man trodde att all materia var uppbyggd av ”de fyra
elementen” jord, luft, vatten och eld. Man trodde att materian
kunde förädlas genom att de fyra elementen blandades i de ”rätta
proportionerna” med varandra, men framför allt ansåg man att det
var elden som hade en renande och förädlande inverkan. Malm, som
för den tidens människor var ”jord”, kunde bevisligen förädlas
till metall genom att behandlas med eld. Till och med järn, som var en
förädlingsprodukt av ”jord” för den tidens människor, kunde
förädlas till stål genom att ytterligare behandlas med ytterligare
eld. Uppfattningen att det rörde sig om ”förädling” stöddes
av att stålet har många egenskaper som är överlägsna järnets.
Metallen guld ansågs vara det
ädlaste av ämnen, och ett av kemins viktigaste mål, på den tiden,
var att framställa guld ur andra ämnen. Det är därför knappast
förvånande att Adam Smith, i enlighet med en 2000-årig tradition,
trodde att det var möjligt att förädla material med eld.
Men dagens ekonomer verkar ha samma
uppfattning även om det som Aristoteles och hans efterföljare
kallade eld har bytts ut mot energi. Vad är det annars som får
ekonomer att tala om att industrin kan förädla råvaror med hjälp
av energi? Vad är det annars som får samhällets makthavare att
satsa på kärnkraften, om de inte tror att det går att förädla
råvaror med hjälp av den?
Produktionsbegreppet
De samband mellan energin och
beteendet hos materians minsta beståndsdelar som klarlades under
förra seklet avslöjar brutalt de ekonomiska teorierna som
vidskepelse. Likaså avslöjas falskheten i några av ekonomins
grundläggande begrepp. Inom ekonomin anser man t ex fisk produceras
genom att fiskas upp ur vattnet, men tänker man efter förstår man
att fisk inte kan produceras eller alstras genom att fiskas upp. Den
produceras genom att atomer från omgivningen kombineras med varandra
till fisk. På samma sätt förhåller det sig med olja. Olja
produceras inte genom att man borrar hål i jorden och pumpar upp
olja. Olja produceras genom att atomer från omgivningen kombineras
ihop till olja. Trä produceras inte heller genom att man fäller
skog. Det produceras genom att atomer från omgivningen, i detta
speciella fall koldioxidmolekyler och vattenmolekyler, kombineras med
varandra till cellulosa och trä.
Att fiska upp fisk, att borr hål i
jorden och hämta upp olja och fälla träd i skogen ställer
resurser till förfogande för konsumtion eller förbrukning, men
produktion borde det inte kallas. Produktion innebär alstring eller
uppbyggande. Ett annat dubiöst begrepp som ekonomer och politiker
använder är ”förädling”. Vad menas med det? Förädlas
fisken för att man dödar den och lägger den i en plåtburk?
Förädlas trädet i och med att man sågar upp en trädstam till
plankor eller kokar sönder den till pappersmassa?
Är det inte i själva verket det
första steget mot upplösning och sönderfall vi bevittnar? Slutar
inte fisken som avskräde? Vad händer med plankorna från
trädstammen? Kommer de inte förr eller senare att ruttna eller
brännas upp och förvandlas till avfall de också? Ovanstående exempel visar på några
av de svagheter som vidlåder dagens politiska ideologier och de
ekonomiska teorier de bygger på. Det är viktigt att så fort som
möjligt klarlägga förutsättningarna för människors liv och
verksamhet på jorden och skapa nya ekonomiska teorier som står i
överensstämmelse med naturlagarna.
Fortsättning kommer med ”Exempel på
användning av informationsmåttet”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar