Att
livet har ett slut är det enda givna för alla livsformer på denna
planet födda. Idag ska vi ta upp det enda självklara med livet, att
vi ska dö. Att jag tar upp ett sådant ämne har inget att göra med
min ålder, även om man får ett annat perspektiv på livet med en
ökande ålder. Inte för att jag kan skryta om någon särskilt hög
ålder, men jag har nått den ålder då jag ibland kommer på mig
själv med att ibland se tillbaka på livet.
Enligt
kyrkan ska meningen med livet vara att sprida kunskapen om Jesus och
kristendomen. Det låter ju bra för dem som är övertygat kristna.
Men om man som jag är lite halvhedning och har svårt att tro på de
sagor kyrkans predikanter sprider. Det finns ju många olika
religioner och varför skulle just den kristendom som vi genom ett i
våra blöjor genomfört nästan obligatoriskt dop bekänner oss
till, vara den rätta tron? Varför skulle våra prästers svammel
vara något annat än just samma svammel som andra religioners
förkunnare predikar? Inte för enda ögonblick kan jag tro att någon
av dem, eller att författarna av de böcker de hänvisar till, har
fått den insikt de påstår sig ha.
.
Nå
väl, vi lever alla olika länge, vissa i några sekunder, andra i
över hundra år. Det vi åstadkommer mellan födsel och död måste
vara meningen med vår existens. I detta har prästerskapet i alla
fall rätt. Men vad kan då denna vår tid vara avsedd för. För en
människa kan livets mening inte vara att vi likt stendumma kossor
bara ska bebo detta klot, fortplanta oss, föda upp våra barn och
sedan dö. Naturen brukar inte slösa med några resurser, så vi har
väl knappast fått den stora hjärna vi har bara för att likt de
dumma kossor vi är, sitta och glo på en fördummande teve med av
oss opåverkbara åsikter? Finns det en mening med livet måste det
var att det ska utskilja de levande genom på vilket sätt de bemöter
omgivningens frestelser och levandets svårigheter.
Om
det ska finnas någon mening med livet måste det även finnas ett
liv efter döden. Livet efter döden måste i så fall vara
belöningen för att ha klarat livets prövning. Den som klarar av
livets frestelser och prövningar har passerat det nålsöga livet
är. Livets mening i mina ögon måste, i första hand, vara att
upprätthålla den livsmiljö vi hade när vi föddes hit, så att
framtida generationer ska kunna genomgå sin livets prövning. Livets
mening kan omöjligt vara att utnyttja och berika sig på andra
människors behov av de bytesmedel som i detta system omöjligen kan
finnas i tillräcklig mängd. Om livet är en prövning inför ett
andra liv, så är det mycket synd om de girigaste som ofta av sin
omgivning anses vara de lyckligast lottade i detta livet.
5 kommentarer:
Ja...visst kan man säga att det är synd om de giriga...men mest för att de är så insiktlösa. Ännu mer synd är det om oss alla - som blir drabbade av de giriga, som oftast är dem som klättrar och därmed tillhör eliten - och som dessutom är beslutsfattare. Girig är i mina ögon detsamma som en emotionellt lågt utvecklad människa. Dessvärre är det dessa som beslutar över våra liv. Man kan inte tro annat än att dessa människor är djupt okunniga i det ekonomiska systemet. Deras galna strävan att öka befolkningen i varenda kommun, så mycket som möjligt (som ett högsta mål) så att det ska finnas underlag för ökad konsumtion i så stor utsträckning som möjligt...så att aktiemarknaden kan hållas rullande. Vi har ett ekonomiskt system som är förödande ...något som forskare såg redan för 40 år sedan.
Läs gärna den rapport som kom inför världens första FN-toppmöte om planetens överlevnad 1972. Han som höll i pennan Edward Goldsmith fick det alternativa Nobelpriset 2002, han dog 2009. http://tidfaktorekonomi.files.wordpress.com/2011/10/till-dem-som-vill-c3b6verleva1.pdf
Jag får hoppas att du inte tror att jag tycker synd om de som är giriga.
Jag har lyssnat mycket till Dennis Meadows och även läst Limits to Growth och dess uppföljare. Men det du hänvisar till verkar mycket läsvärt, fast jag måste erkänna att jag har aldrig hört talas om det. Just nu lyssnar jag mycket till vad James Howard Cunstler säger på You Tube.
Vad är det som skiljer ditt svammel från annat svammel? Jag är inte präst försvarar inte alls dem, men någon sorts analys måste man väl ändå ha mer än att skylla på några som kallas "giriga" eller tolka samhällsfrågor i liknande termer? Man måste fråga sig varför människor är giriga ocn inse att det inte alls kommer sig av någon mänsklig natur utan åstadkoms genom samhällsstrukturen. Människor är inte bara att klandra. Vi är också offer, även om vi är offer för oss själva utan att riktigt förstår hur. Men det går att klara ut som allt annat.
Det kan ju vara så att vår religion har skapats av den privilegierade, rika, delen av vår befolkning. Löften om ett paradis efter döden gäller bara för de skuldsatta tillväxtskaparna medan skuldernas utställare inte tar några risker utan njuter av livet medan de lever. Vem som har rätt lär väl kanske visa sig i så fall.
Girighet innehåller inte själva ordet varför girighet eller går det vrida och vända på ordet till oförståelse.
Undrar bara...
Skicka en kommentar