Framtidens pengar

Förr eller senare kommer vi att återgå till något eftertraktat varubaserat bytesmedel. Eftersom det i en värld med sinande resurser blir omöjligt att ställa ut krediter. Ett skuldbaserat penningsystem blir därför den utopi det alltid varit. Kvittar lika vad pengarna kallas eller vem som ger ut dem. Kanske blir den kommande tiden den bästa tiden i vår historia, så vida inte adeln och eliten via vapenmakt erövrar de markområden som folk behöver för sin överlevnad och förslavar dess invånare. Så har hänt förr. Gustav Vasas förslavade Sveriges bönder. Han hyrde in, mestadels tyska legoknektar, till att döda och lemlästa de bönder som inte lydde eller förmådde betala sina skatter. Med hjälp av tusentals fogdar och knektar brände och mördade han sig till rikedom och makt. Han tog över 5000 gårdar under sin regeringstid och blev vid denna tid den rikaste personen i Sverige.

I dag gör sig samma elit allt rikare än någonsin genom att kontrollera både statens företrädare och bankerna, genom att inbilla allmogen att de lånar ut andra insättares sparmedel. Att så inte är fallet behöver jag väl inte dra här? Men i ett samhälle med resursbrist kan inga banker existera. Det kan nämligen inte finnas några trovärdiga skuldtagare. Det skulle i så fall vara ägaren till någon åtråvärd vara såsom  salt, olja, jord som kan försvaras, blir till tillgångar. Men de kan inte lånas ut eller utgör motvärde till något skuldbaserat värld. Troligen blir det istället åtråvärda resurser till ett bytesmedel för den traktens innevånare. Åtråvärda resurser kan inte bli till ett motvärde för skuldsättning, förrän ett nytt samhälle uppstått. Ett nytt Sverige, vilket verkar oerhört långt bort med tanke på att resursbrist inte är något vi människor kan råda bot på. Vi kan utnyttja resurser, sprida ut dem över planetens yta, så länge vi har tillgång till billig energi, men sen är det stopp.

Kanske blir de närmaste tusen åren till ett fredens årtusende. Vapnen kan inte bli andra än pilbågar, spjut och armborst. Det går inte att raffinera metaller, i någon större skala, utan tillgång till billig energi. Träkol kan visserligen smälta järn, men innan den tekniken återuppfunnits har det troligen passerat tusen år, om man beaktar att världen blir allt knappare. Om framtidens samhälle blir rättvisare eller inte vågar jag inte sia om, med tanke på den mänskliga naturen och vad vår historia beskriver.