Permakultur och separator

Det är mycket prat på överlevnadsbloggarna om permakultur och dylikt nonsens. Jag kallar det nonsens eftersom vi har så kort odlingssäsong här i den kalla, bistra norden. Permakultur förutsätter att man kan skörda odlingarnas avkastning året runt. De som sprider permakulturens frälsning bor nästan alltid i de varmare delarna av vår planet, där man kan göra just så.

På grund av vårt kalla klimats korta odlingssäsong är vi därför nästan totalt beroende av djur för att få tag i de livsviktiga äggviteämnen som är nödvändiga för vår överlevnad. Kor, getter, höns, får kräver i sin tur större uppodlade ytor på vilka foder kan planteras och skördas. Detta är inget nytt påfund utan var en självklarhet för den allra simplaste bondtölp för ett par hundra år sedan.

Tankarnas logiska följd leder till att med tanke på att närmaste mejeri finns i Skara, så köpte jag en separator på blocket idag. En gammaldags handvevad hederlig separator gjord nittonhundratrettio nånting. Det görs fortfarande nya i Ukraina om någon nu är intresserad av att skaffa sig en. Tretusenfemhundra pistoler och en är din: www.ekohemmet.se/ . Detta är givetvis gratisreklam så jag ska begära rabatt nästa gång jag beställer något därifrån:)

För de som inte är så insatta ska jag tala om att med en separator kan man sära på mjölkens fett till skummjölk och grädde. Av grädden kan man sedan kärna smör och av skummjölken kan man göra ost eller göra som förr då den helt enkelt oftast gavs till mjölkens rättmätiga ägare, kalvarna. En ko kan mjölkas i cirka tio månader, sedan från den vila sig ett par månader innan det dags för nästa kalv att födas. En ko har inte mycket till variation under sitt enkla liv, men kan ändå tyckas vara rätt så nöjd trots allt.

Jag ska inte tjata mera utan bara avsluta dagens inlägg med att jag får kalla kårar om nätterna när jag vaknar genomsvett inför tanken på att senast inom något år kommer den flytande, lättutvunna oljans energi att bli till en bristvara. Den olja som driver i stort sett allt i vår civiliserade värld. Vad i helvete ska efter den dagen transportera mjölken till Skara för separering så att ICA-snabbköp kan fortsätta sälja grädde, ost, smör, mjölk i sina affärer? Och hur ska folk få tag i pengar att köpa den med? Och hur ska det bli möjligt att få folkets förtroende för vår nya kommande fiatvaluta, som skapats i den värld vars energitillgångar krymper? Jag bara undrar, som den simple fattige medborgaren jag är. Men om någon högutbildad politiker, ekonom eller annan förståsigpåare har ett vettigt svar att komma med så är ni så hjärtligt välkomna. Men det svaret ska basera sig på de lagar som specificerar sig på entropilagen och inga ekonomiska idiotiska fantasier.