Leta i den här bloggen

tisdag 27 november 2018

Ryssland enligt Cornucopia

Jag skrev en kommentar på Lars Wilderäng,s blogg Cornucopia angående hans inlägg om Ryssland,s påstådda aggressivitet. Samma visa som vanligt alltså. Samma inskränkta syn på verkligheten som vanligt.

 https://cornucopia.cornubot.se/2018/11/krigsbrott-av-ryssland-spelar-in-och.html#comment-form

Det var bara en länk till en mer trovärdig källa, i motsats till det vi blir matade med via mainstream media, alltså The Sakers syn på Ukrainas handlingar:

http://thesaker.is/ukrainian-sailors-confirm-that-they-deliberately-entered-russian-waters/

Jag skulle kunnat lägga till vad Paul Craig Roberts skriver i detta men det får ni leta upp själva.

Min kommentar blev givetvis inte publicerad, Lars vill inte höra någon annans syn på saker och ting och hans arrogans, de få gånger han svarar, vet inga gränser. Han vet allt och han vill bara omge sig med likatänkande och andra vapenfixerade krigshetsare, till att spridande sin USA-propaganda. Får han betalat av CIA kanske? Han sprider sin dröm om att Sverige ska gå med i NATO och därmed utgöra primär krigszon när USA, förr eller senare, lyckas provocera Ryssland till att gå över gränsen och tvingas försvara sig. Nästa krig kommer inte att utspelas på ryskt territorium vilket Putin mycket klart har påpekat. Ryssarna måste väl tröttna någon gång på invasionsarméernas härjningar. Tjugo miljoner ryssar dog i det senaste världskriget!

Men Lars tycker, med sin förvrängda bild av verkligheten, att det är Ryssland som uppför sig aggressivt när NATO, med USA i spetsen, genomför krigsövningar vid alla dess gränser. Jag undrar vad han skulle skriva om Ryssland genomförde krigsövningar tillsammans med Cuba, Mexiko eller Kanada under förevändningen att det var Venezuela som utgjorde ett hot mot Ryssland? Ungefär lika dumt som att påstå att Iran hotar USA med sina raketer.

Förut skrev han om peak-oil, odling och självhushållning. Jag har för mig att till och med var med i Omställning Sverige-Rörelsen, men det lönar det sig väl bättre att  sprida lögner om kapitalismens välsignelse. Tiden för detta system har emellertid för länge sedan passerat bäst före. Men det finns tydligen några förutvarande självförsörjare som numera går åt motsatt håll och ser en ökande pengar-rikedom som det bästa av ting och försöker öka på sin förmögenhet sig in i det sista. Läs gärna mer om detta i mitt förra inlägg, eller direkt hos Cassandra,s Legacy.



Peak diesel



Jag kopierade och översatte med hjälp av Google Translate Ugo Bardis ( Cassandras Legacy) senaste inlägg. Jag har bara kopierat och översatt, inget extra (har inte tid idag). Jag tycker det förklarar varför dieselbilarnas plötsligt är på väg att förbjudas överallt. För inte så länge sedan fick man skattereduktion på  nya dieslar och nu ska de i stort sett förbjudas. En helomvändning av myndigheterna med andra ord. Att skifferolja inte lämpar sig till att raffinera dieselolja. Orginalartikeln hittar du här:






https://cassandralegacy.blogspot.com/2018/11/for-whom-peak-oil-is-coming-if-you-own.html












By Antonio Turiel (translated from "The Oil Crash")

Kära läsare,

För sex år sedan kommenterade vi på samma blogg att av alla bränslen som härrör från olja 
var 
diesel den som förmodligen skulle se produktionsnedgången först. Anledningen till att 
dieselproduktionen sannolikt skulle falla undan, till exempel, hade bensin att göra med fallet i 
konventionell råoljeproduktion sedan 2005 och den ökande vikten av de så kallade
 "okonventionella oljorna", dåliga substitut är inte alltid lämpliga för att producera diesel. 
Med uppgifterna från 2012 skrev jag "The Peak of Diesel". Vid den tiden fanns det en viss 
stagnation av dieselproduktionen, men det verkade vara för tidigt att våga sig om det var 
slutgiltigt eller om det fortfarande kunde övervinnas. Jag granskade problemet 2015, i 
posten "The Peak of Diesel: Edition of 2015." De nya uppgifterna från 2015 visade att det i 
2012 verkligen inte varit någon topp, även om dieselproduktionen hade ökat mindre starkt 
om vi jämförde den med tidigare historisk takt och även de senaste 18 månaderna av 
perioden som studerades vid den tiden visade en viss stagnation . Nu har det varit ytterligare 
tre år, och det är en bra tid att titta på data och se vad som hände.

Innan jag börjar tackar jag Rafael Fernández Díez för att jag har tålamod att ladda ner 
JODI-data, för att ha utarbetat de grafor jag visar här, lite retuscherade och för att få 
mig att märka det problem som uppstår vid raffinering av tunga oljor (vi ser mer nedan). 
Han har inte haft tid att avsluta det här inlägget och det är därför jag är den som skrev 
det, men det som följer är faktiskt hans arbete.

Som i de föregående två inläggen kommer vi att använda databasen för Joint Oil Data 
Initiative (JODI). Denna databas ger information om de flesta av världens olja och 
raffinerade produkter, men inte alla. De länder som inte ingår är länder med allvarliga 
interna problem och stor brist på insyn, antingen på grund av krig eller för att de är 
mycket snäva diktaturer. Av den anledningen är siffrorna som jag ska visa cirka 10% lägre 
än de skulle vara om de representerade hela världen. Med tanke på egenskaperna hos de 
uteslutna länderna är det dock troligt att deras data inte förändrade de observerade 
trenderna, bara de totala beloppen.

Alla diagram som jag kommer att visa är säsongrensade, det vill säga poängen är medeltalet 
de senaste 12 månaderna. På så sätt undviks effekterna av variationen på grund av säsongen, 
grafiken är mindre bullriga och trenderna ses bättre. Graferna kommer alltid att uttryckas i
 miljoner fat per dag (Mb / d). Först och främst visar jag dig grafen över utvecklingen av 
dieselproduktionen under de senaste åren:


  
Som framgår av diagrammet markerade år 2015 maximalt maximalt. Det hade inte varit en så märkbar minskning av produktionen sedan krisen 2008-2009, men när det gäller hösten 2015 finner vi att 1) ​​det inte har varit en allvarlig global ekonomisk recession; 2) nedstigningen varar längre och 3) nivåerna av dieselproduktion visar inget tecken på återhämtning. Även om det fortfarande är lite tidigt för att säkerställa att toppen på diesel har uppstått, börjar stagnation - till och med fallande - att dra på för länge för att ignoreras. Titta på data från JODI, två andra mycket intressanta saker observeras. Å ena sidan, om man analyserar produktionen av all eldningsolja som inte är diesel (bränsleolja), konstateras att dess produktion har minskat i åratal.


Som diagrammet visar, har produktionen av bränsleoljor sedan 2007 (och därmed före den ekonomiska krisens officiella start) minskat och det verkar vara en perfekt konsoliderad trend. Den diehardekonomiska tolkningen är att anse att det helt enkelt inte finns någon efterfrågan på dessa bränslen (som, trots samma familj, är tyngre än diesel). När oljan raffineras utsätts den för en process som kallas sprickbildning, i vilken de långmolekylära kedjorna som finns närvarande i oljan bryts (med hjälp av värme och andra processer) och sedan separeras molekylerna med deras olika flytegenskaper och densitet. Faktum är att om du har gjort förändringar i raffinaderierna för att spricka mer oljemolekyler och få andra lättare produkter (och det är anledningen till att mindre tung eldningsolja produceras), gick de molekyler som brukade gå till tung eldningsolja nu till andra produkter . Med logik, med hänsyn till mervärdet av bränslen med längre molekyler, är det normalt att dessa tunga bränsleoljor genomgår sprickbildning, särskilt för att generera diesel och eventuellt mer petroleum för flygplan och så småningom mer bensin. Vi får inte glömma att från 2010 började frackingen i USA börja, översvämmade marknaden med lätt olja, vilket inte är lätt att förfina för att göra diesel. Det är därför ganska sannolikt att raffinaderierna har anpassat sig för att omvandla en ökande mängd tung eldningsolja till lätt eldningsolja (diesel). Det förstärker den här tanken att om vi lägger till volymerna för de två tidigare graferna finns det en viss kompensation för utvecklingen av dieselproduktionen, vilket ökar till 2015 och den långsiktiga trenden med minskning av övriga bränsleoljor .

 
Den här siffran visar att det har varit mycket svårt att höja den totala produktionen av 
bränsleoljor efter 2008-2009-nedgången, vilket toppade 2014 och har varit kvar i nästan ett 
år. och för närvarande lider det ett rungande fall (cirka 2,5 Mb / d från nivåerna 2014).

Denna sista observation är ganska relevant eftersom om industrin, som du kan gissa, spricker 
mindre tung eldningsolja för att säkerställa att dieselproduktionen inte går ner för mycket, 
kommer det snabba fallet av tung eldningsolja att snabbt dra ner dieselproduktionen . Faktum 
är att grafen visar att det var möjligt att stabilisera produktionen av alla bränsleoljor 
efter att ha fallit 2015 och 2016, men det framgår också att det under de senaste månaderna 
var ett ganska snabbt fall. Förvisso kan vi i denna brist börja med att notera att det inte 
finns några 2,5 Mb / d konventionell olja (mer mångsidig för raffinering och därför mer 
lämplig för produktion av brännolja), som vi fick veta av Internationella energimyndigheten 
i hans sista årlig rapport. Detta förklarar brådskan att bli av med diesel som nyligen har 
skakat Europas kanslerier: de gömmer sig bakom verkliga miljöproblem (som alltid har oroat 
diesel, men som alltid gavs mindre än en hoot) för att försöka göra en snabb anpassning till 
en situation av knapphet. En brist som kan vara brutal, eftersom ingen förebyggande 
utfördes för en situation som sedan länge ses.


Efterföljare av den religionen, som kallas ekonomisk liberalism, insisterar med all sin styrka på att det som uppmärksammas här är en högsta efterfrågan, den gamla argumenterande felaktigheten som inte överensstämmer med uppgifterna (som kan tro att människor slutar att konsumera olja eftersom de vill ha? Kanske för att de har bättre alternativ? Vilka?). De kommer att hävda att det finns en lägre efterfrågan på diesel och att det här är anledningen till att produktionen stagnerar och att produktionen av bränsleoljor sjunker, eftersom de nya miljöbestämmelserna inte tillåter användning eftersom de är mer förorenande bränslen. Det är lite av det gamla problemet med vem som kom först, kycklingen eller ägget. Med tanke på att efterfrågan på diesel inte ökar har priserna ett betydande inflytande: det här är hur bristerna regleras i en marknadsekonomi. Och av miljöskäl har produktionen av tunggasolja sjunkit från 2007, då det inte fanns lika mycket regleringsintresse som det verkar vara nu. Det finns en aspekt av de nya reglerna som jag tycker är intressant att markera här: från och med 2020 måste alla fartyg använda bränsle med lägre svavelhalt. Eftersom de stora fraktörerna brukar använda mycket tunga bränsleoljor, säger det att man frestar att en brist på diesel kommer att uppstå. Faktum är att det som förekommer i det här inlägget är det faktum att det händer att tunga oljor faller mycket snabbt och att fartygen inte har annat val än att byta till diesel. Att detta kommer att orsaka problem med dieselbrist är mer än uppenbart. Det är ett överhängande problem, ännu mer än topparna i oljepriserna som enligt vad IEA meddelar kommer att dyka upp före 2025. Den andra av de intressanta saker som JODI-data visar oss är hur volymen som producerats av alla petroleumprodukter har utvecklats.



Den producerade volymen har kunnat fortsätta öka under dessa år tack vare det energitillskott
 som USA ger till världen genom fracking. Fracking-olja tjänar dock bara till att göra 
bensin och det är därför dieselproblemet kvarstår. Men du kan också notera hur slutet av 
grafen ovan visar samma trend i dieselproduktionen, med en droppe på mer än 2 Mb / d. Vad 
betyder det? Att bidraget från fracking till hela volymen slår också på taket, det blir inte 
högre. Det är en ytterligare indikation på att vi redan når toppen olja av alla 
petroleumsvätskor.
Det är därför, kära läsare, när du får veta att skatterna på din dieselbil kommer att höjas
 på ett brutalt sätt, nu vet du varför. Eftersom det är föredraget att justera dessa 
obalanser med en mekanism som verkar vara en marknad (även om det här är faktiskt mindre 
fri och mer justerad) istället för att säga sanningen. Faktum är att det från och med nu 
kan förväntas vara en riktig förföljelse mot bilar med förbränningsmotor (bensin kommer 
att vara nästa några år efter diesel). Säg inte att du inte var anmäld (och jag var inte ens 
den första som gjorde det i den här bloggen). Och om det inte verkar rätt, kanske vad du 
borde göra är att kräva att dina representanter förklarar sanningen.
Hälsningar

AMT


lördag 17 november 2018

Lite tankar om guld och politik


Man får hela tiden, och från det mest oväntade håll, höra talas om guldets obefintliga värde och man kan stilla undra i vems intresse en del skriver om vårt penningsystem? MAn får höra att guld är en relik. Att det härstammar från en tid då vi inte var så upplysta som idag. Det är bara de rika som har råd att köpa guld. Att idag har vi ett annat samhälle, där man sitter bekvämt vid sin dator och betalar sin skulder med pengar som inte ens syns. Man kan inte äta guld eller än mindre svarva till en axel av det. Och så vidare.

Men det konstiga är då att alla centralbanker äger, leasar eller förmedlar guld. Guldet förvaras sedan oftast i stora mörka valv placerade i någon hemlig källare, bakom en stålbepansrad dörr, femtio, sextio meter under marken, i ett valv med väggar som vars tjocklek mäts i meter och utöver detta ofta vaktat av väpnade soldater.  Varför är det så när om guld bara är en värdelös metall, inte värd mer än en gammal rostig järnbit? Är det inte konstigt?

Varför köper Kina, Ryssland, Turkiet, Ungern, Indien, för att nu nämna några, så mycket guld som de kan få fatt i. Att de visserligen nu ska köpa, passar på så länge världsmarknaden är så riggad som den är, är däremot inget konstigt. Kina har även börjat använda sitt guld till köpa olja för, genom att koppla sin valuta, Yuan, till guld. Tänk att flera länder i mellanöstern kan tänka sig sälja sin olja för något så värdelöst som guld. I flera månader har Venezuela velat ha tillbaka sitt guld från Bank of England, vilka vägrat uppfylla kravet. Varför har inte framkommit, men spekulationen låter att det kanske inte finns kvar där längre? Många hemligheter omgärdar denna gula och så vackert blänkande metall.

Guld kan inte framställas på kommando. Guld kan inte av oss människor framställas alls, bara utvinnas, likt alla andra ämnen naturen tillhandahåller. Genom att grävas, raffineras, renas, smältas och stöpas till tackor kan guld bli till en vara att förmedlas mellan människor. Det är med andra ord förknippat med mycket arbete och stora kostnader att framställa raffinerat guld, vilket man inte kan säga om centralbankernas fiatpengar, dess digitala motsvarigheter eller om bankernas kreditpengar. 

Guld är vidare oförstörbart och kan därför lagras i oändliga tider. De finaste smycken som finns framställs oftast av guld. Vill man ersätta sitt lagrade guld sitt lagrade guld går det åt samma arbete igen för dess framställning, vilket då förklarar dess värde! Guld hade inte haft sitt värde om det inte varit en mycket eftertraktad vara. 

Allan Greenspann sa en gång att guld är pengar. Vilket givetvis var före han blev chef för Federal Reserv, sen blev han tyst i detta. Att sedan allt guld som någonsin brutits finns kvar är ingen nackdel för dess värde. Är det inte istället så som Murray Rothbard säger, att guld är en mätare på pengar, eftersom guld bara finns i en begränsad mängd och därför har behållit sin köpkraft genom årtusendena.Ända till långt in på 1990-talet reglerades skulder mellan länder med hjälp av guld, vilket skeppades, såsom skuldreglerare, över haven till olika staternas välbevakade förvaringsplatser. 

Man får höra att det finns för lite guld för att det ska kunna mäta sig med den mängd pengar som existerar idag, men detta kan ju enkelt regleras genom att dess värde skriva upp i förhållande till fiatvalutornas inflation, vilket skett varje gång våra fiatvalutorna kollapsat. Stater är bra på att trycka pengar, vilket måste ske eftersom räntan inte finns med i skuldbeloppet när pengar skapas genom att bankkrediter beviljas. Att kreditmängden växer exponentiellt regleras genom krascher på de så kallade marknaderna där de invigda i förväg får veta när nästa krasch är planerad.

Ovanstående förklarar kanske varför staternas företrädare är rädda för guld, det går nämligen inte trycka guld till skillnad mot fiatpengar. Guld är en hållhake på både giriga bankirer och deras medlöpande klåfingriga politiker som, vill hålla sina utlovade löften till sina lättlurade väljare, genom att manipulera inflationen och deflationen. Guld är den vara som har utgjort bytesmedel i tusentals år och som åter kommer att bli det i en framtid om nu vårt samhälle mot förmodan skulle bestå.

Politiker, bankirer och deras betalda lakejer hatar guld eftersom det inte går att inflatera guld. Så att hoppas på att de ska utse guld till att utgöra basen i deras tilltänkta digitala globala valuta är att drömma om för mycket. Men de kan bli tvingade till det om Ryssland och mellanösterns oljeförande länder enas om att bara sälja sin olja för guld i stället för snart värdelösa papperslappar.

De pengar staterna och deras lakejer bankerna framställer har som sagt inget inneboende värde. Dess värde ligger i att skuldtagarna världen över ska kunna betala tillbaka sina påtagna skulder i en exponentiellt ökande takt. Idag räcker det med ett mindre strömavbrott för att göra deras stora delar av deras pengar obrukbara. En kraftig soleruption skulle göra dem obrukbara för alltid. 

Teven, styrd av konsumtionssamhället.


Vårt självklara samhälle hotas idag från alla håll, trots politikernas löften om att det inte ens finns tillstymmelsen till orosmoln. Att ens nämna en eventuell räntehöjning för våra överskuldsatta bostadsägare är som att boxa dem i magen. Man blir betraktad med ytterst misstänksamma blickar och får sitta själv i någon oupplyst hörna på släktkalasen.

Men det är inte bara självklara räntehöjningar som inte får omnämnas. Att ta upp de stora riktigt stora problemen som våra kommande energiproblem eller överbefolkningen vågar ingen jag känner ens nämna offentligt. Detta beror inte på att det är svårt att ta reda på sanningen om peakoil. Att olja är en lagrad energikälla vet väl nästan en gris? Trovärdigare personer än ASPO,s grundare Collin Campbell och Kjell Aleklett får man väl leta efter och inte pratar de i egenintresse heller. Sen kan man ju lägga till Charlie Hall och Jean Laherrere så blir listan ännu komplettare.

Världens befolkning ökar med bara 0,7 procent om året. Det kan ju tyckas vara ingenting men om detta fortsätter står vi med en fördubblad befolkningsmängd om 100 år och en fyrdubblad om 200. Nemas problemas? Eller? Albert Bartlett har en alldeles lysande föreläsning om exponentiell tillväxt som finns att lyssna på, helt gratis till och med. Världen översvämmas idag av lättillgänglig gratis information. Allt är förvisso inte sant, men det går oftast relativt enkelt att kolla källorna och i vems intresse informationen sprids.

Teven skulle kunna sprida kunskap i dessa ämnen, men den har väl hela tiden bara varit till för att vilseleda folket med statens goda minne, så att de inte ska se vad eliten håller på med? Bröd och skådespel för (det korkade) folket och makt åt kejsaren, sa Julius Cesar. Ungefär samma som titeln på Reinfeldt bok, ”Det sovande folket” och vilken kategori han räknar sig till, behöver jag väl inte nämna?

Teven är bara ett av de medium som skulle kunnat användas till att sprida kunskap om det energifattiga samhälle som måste komma när de lagrade depåerna av energi och råvaror når sin självklara peak. Men då är det för sent att ställa om samhället. Då kan vi bara efter bästa förmåga anpassa oss till den då påtvingade omställningen.

Då kommer den energi som skulle kunnat hjälpa till med omställningen att vara dyr, eller omöjlig att få tag i. Redan idag hålls den upphaussade amerikanska skifferoljan under armarna med hjälp av rena lurendrejarmetoder. Nya lättlurade investerare bidrar med pengar och om dessa inte räcker, så finns ju alltid Fed. Men vad att vänta i ett land ägt och bebott av en befolkning vars största dröm är att så snabbt som möjlig bli rik. Synd bara att vi har blivit pålurade samma dröm. Att äga skulder bara en rikedom så länge resurserna räcker till för skuldernas återbetalande.

Men tankar lika ovanstående får inte nämnas i vare sig finare eller fulare salonger, vare sig av oss kufar eller ens av våra professorer, trots bevisade fakta. Agendan som i stället gäller är att roa sig medan man kan. Varför tänka på framtida generationer, man lever ju bara en gång. Att belåna huset för ytterligare kunna skryta inför grannar och bekanta om den senaste veckoturen till andra sida planeten.

Om det mot förmodan skulle sändas något program i ovanstående ämnen så är det mitt i natten när nästan alla sover för att orka med att producera mer meningslösa ting under nästa dags 8-timmarspass så att våra soptippar fylls på i en takt som ökar sysselsättningen. Även sopgubbar måste ju ha något att göra. Eller att förvara andras uttråkade småbarnsföräldrarnas alster, så att de inte slår ihjäl sig.

Nästa tilltänkta omöjliga dröm är ju då den om medborgarlönen. Vi är ju så duktiga, så varför ska vi behöva jobba? Staten kan ju bara trycka lite pengar, betala ut en del i medborgarlön och få tillbaka lite i skatt. Sen är det happydays igen. Hurra, Hurra! Framtiden är här! Man kanske skulle börja rösta igen? Det låter ju lovande.

torsdag 8 november 2018

Rösterna blir fler men vem vill lyssna

Jag hittade Jean-Marc Jancovici på ASPO,s svenska sida. Han presenterar de obekväma sanningar beträffande den så kallad förnyelsebar energin och den fossila lagrade energin, som ingen vill höra. Med osviklig träffsäkerhet bevisar han sina teser:

https://www.youtube.com/watch?v=wGt4XwBbCvA

Det är, som jag skrivit så många gånger, inte pengar som är det viktiga i vår ekonomi, utan den alldeles för billiga oljan!

måndag 5 november 2018

Global Politics

Jag hittade en, vad det verkar, intressant blogg, att den är skriven på svenska är inte heller någon nackdel:

https://www.globalpolitics.se/