Sant eller falskt

Vår så kallat opartiska media rapporterar idag att 13000 fångar har blivit hängda i Syrien sedan 2011. Oerhört, om det är sant? Det värsta är att man inte längre vet vad är sant eller falskt i dagens nyhetsrapportering. Bristfälliga bevis blir till sannolika bevis, blir till bekräftade bevis. Inte ens nyheter rapporterade av ett statligt organ såsom Svt-text ska förefalla vara, kan man lita på.  Kvällstidningarna har aldrig skrivit något sant, men det har ju alla vetat. Dagstidningarna skrev förr det tidningarnas telegrambyrå rapporterade. Kanske gör de så än, vilket i så fall skulle kunna förklara deras skriverier.

Men att de sammanlagda dödssiffrorna i Syrien verkar vara cirka 470000 personer, till detta kommer stupade legoknektar stridande för ISIS. Att hela kriget finansieras av Saudi Arabien, USA och Qatar, tigs det om. CIA har så bestämt. Skriv vad vi säger annars är det slut på din karriär, är nog vad mången journalist fått höra de senaste åren.

Hade de någon heder i kroppen skulle de väl skämmas och byta yrke. Men vad krävs för att bli välbetald   spökskrivare åt CIA,s falska profeter? Så de ärliga journalisterna kanske redan har bytt yrke? Margot Wallström är ute och beklagar sig om hemskheterna och Löfvén dyker upp likt gubben i lådan. Kacklande som en höna, om allt och alla, i stället för att låta som den tupp han tror han är.

Man förstår inte vad de är ute efter? Tror de verkligen på att samma falskhet som orsakat våra problem skulle kunna presentera en lösning? Eller tror de att de personligen ska bli räddade av den internationella bankmaffian?

Vad pratet över kaffekopparna?

Vi måste stödja USA lite till, kan de bara få bort Putin så ligger Ryssland öppet för exploatering? 
 
Känner inte du någon duktig journalist vi kan muta?

Vi behöver fler skit om Putin.

Kan vi anklaga honom för våldtäkt? Det brukar ju funka?

Kan vi lägga upp ett konton i Schweiz med några miljarder?

Visst ja, det har vi redan försökt.

Sen har vi ju de där djävla miljömupparna. Det tro väl fan att jobben går före! Det borde väl till och de begripa?

När ska de inse att man inte kan ta med sig något och att vår värld är ändlig?

Jag ska försöka skriva en bok. Jag har gjort några försök, men de har alla stupat på att jag inte hittat den rätta infallsvinkeln. Vi får se om jag hittat den denna gången?

Då peakar olja och kol

Smarthuvuderna på Dagens Industri har kanske vaknat till ur sitt eviga tillväxtrus. De inser helt plötsligt att utvinningen av olja och kol kanske kan nå en maximal gräns. Ja, det är ju inget problem eftersom det bara är frågan om en pris- och efterfrågeminskning, ingen utvinningsgräns. Det finns även ett antal tekniker, med låga koldioxidutsläpp som når kritisk massa flera decennier tidigare? Man får nog vara en betydligt bättre analytiker än jag, för att reda ut denna rappakalja.

Dagens Industri rapport:  

                                             Då peakar olja och kol

Sveriges nya klimatlag kan få oväntad skjuts. En färsk rapport från brittiska forskare förutspår att oljan och kolet börjar kulminera redan kring 2020, många år tidigare än oljebolagens prognoser.

Den så kallade "peak oil", och "peak coal", alltså kulmen för efterfrågan på de stora fossila bränslena, är ett ämne för ständig debatt. Och nu hävdar en rapport från Grantham Institute och Carbon Tracker i London att solkraften och nollutsläppsbilarna nu blir bättre och billigare så fort att prognoserna inte hänger med.
Enligt rapporten kan det räcka att fossila bränslen förlorar en tiondel av en marknad för att revolutionerande effekter uppstår. "Ett tioprocentigt tapp i energimarknadsandel ledde till kollaps för USA:s kolgruveindustri", nämner pressmeddelandet till studien som exempel.
En prognos lyder att allt fler elbilar leder till en efterfrågeminskning på två miljoner oljefat varje dag senast 2025 – "en likartad volym överutbud som ledde till oljepriskollapsen 2014-15".
Denna prognos kan jämföras med bilden från Internationella energiorganet (IEA), som nyligen förutspådde att så mycket olja slås ut av elbilarna först kring 2040. Och oljebjässen BP sade häromdagen att efterfrågan på olja väntas fortsätta öka in på 2040-talet, om inte annat på grund av ökad plastkonsumtion.

Men redan nu kommer talrika rapporter om att planerad kolkraft i Indien, Japan och Kina stoppas. Enligt Carbon Tracker kan kulmen för kolet komma redan 2020, medan oljan planar ut ungefär samtidigt och sedan stadigt minskar från 2030.
Hur kan prognoserna skilja sig så? Enligt James Leaton på Carbon Tracker är en förklaring element av önsketänkande i fossilbranschens prognoser.
"Det finns inte längre någon "business as usual" i energisektorn – så det är dags att skrota det scenariot. Vi har ett antal tekniker med låga koldioxidutsläpp som når kritisk massa decennier tidigare än en del bolag väntar sig", säger han enligt pressmeddelandet.

http://www.di.se/nyheter/rapport-da-peakar-olja-och-kol/

Energi-exergi-entropi

Jag ska här försöka sammanfatta det som jag skrivit om de senaste dagarna. Det handlar om energi, exergi och entropi. För de som vill förkovra sig i ämnet utöver mina få ord, finns Exergiakademin.se att tillgå.

                                                           Energi-exergi-entropi

Vårt nuvarande samhälle baserar sig på planetens ändliga lager, medan vi måste inrätta ett samhälle som lever av det flöde solen årligen skapar, om vi nu menar allvar med att överleva som art? Lager är ändliga kan och inte försörja en exponentiellt växande befolkning hur länge som helst. Om vi ska fortsätta med industrisamhället och samtidigt avveckla de fossila bränslena måste vi ta ett nytt kärnkraftverk om dagen i bruk, för all framtid, enligt klimatforskaren Tim Garrett. Att så skulle kunna ske låter rätt så orimligt. Men om inte, så hamnar vi på koldioxidnivåer på runt 1200 ppm inom hundra år.

Hur som, åter till energi. Alla levande system behöver tillgång till energi. Energins lagar, som kallas för termodynamikens lagar, definierades på 1840-talet och beskriver sambandet mellan materiens minsta beståndsdelar, atomer och molekyler. Energin är inte ett enhetligt något, den förekommer många i olika former, som ur samhällets synvinkel är mer eller mindre användbara.

Enligt termodynamikens första lag kan energi varken skapas eller förintas, den kan bara omvandlas på olika sätt mellan materiens beståndsdelar. Termodynamikens andra lag säger att energin spontant fördelar sig över så många partiklar som möjligt. Man kan säga att energin söker sitt mest sannolika tillstånd. Eller att den blir mera mer utspädd.

Måttet på energins användbarhet kallas exergi. Exergi definierar det mekaniska arbete som kan utvinnas ur en viss mängd energi. Exempelvis är värmeutstrålningen från en människa låg och har därmed låg exergi eftersom det knappast går att utvinna något arbete ur den. Solens instrålning på jorden har hög exergi eftersom det via fotosyntesen kan omvandla energin i solljuset till att alstra socker.

En atombomb har hög exergi. När atomerna klyvs i dess inre, kan det tryck som utvecklas i luften jämna hela städer med marken. Kärnklyvning i ett kärnkraftverk utvecklar också hög exergi vid bildningen av den ånga som vid sin avkylning kan driva en turbin. Exergi omvandlat till arbete går alltid från varmt till kallt tillstånd. Energin blir mindre värd då dess utnyttjandegrad minskar och kallas då för spillvärme.

Olja har hög exergi när den omvandlas från varmt till kallt tillstånd i förbränningsrummet i en explosionsmotor. Det arbete som överförs till kolven och vidare till vevaxeln av bensingasernas explosion i cylindrarna, försvinner ut i avgasröret och upp i atmosfären som spillvärme. Det går inte att skicka in avgaserna i motorn igen, då skulle man ha en evighetsmaskin och sådana finns inte just på grund av detta.

Denna spillvärme, alltså oanvändbar energi, som försvinner ut med avgaserna, har ett mått som kallas entropi. Ju mer utspädd energin blir, dess högre entropi har den. Exergi och entropi mäter var sin motsats på energin. Entropin på jorden växer som en konsekvens av den pågående skövlingen av de lagrade resurserna. Vi omvandlar mer och mer de högvärdiga råvarorna till med tiden obrukbart skräp som fyller våra soptippar. Vi har inte tillgång till den energi eller den kunskap som krävs för att omvandla samhällets avskräde till nya resurser, så att säga att våra ändliga resurser måste ta slut är inte så konstigt som det verkar för det stora flertalet.

Entropin i det finansiella kapitalet ökar som en konsekvens av att alltmer kapital satsas i den improduktiva spekulationsekonomin. Den fortgående inflationen är ett mått på den ökande entropin. Man kan även säga att kravet på ränta ökar kapitalets entropi. Det mattematiska begreppet ränta strider mot den verklighet termodynamiken beskriver. Medan en skuld kan växa med ränta på ränta, kan de faktiska fysiska tillgångarna inte växa i samma takt. Räntan kräver ett överutnyttjande av de naturresurser vårt samhälle baserar sig på. Kravet på ränta innebär att vi för varje dag närmar oss vår oundvikliga ättestupa.

Luftrening

Detta kapitel har bara delvis med termodynamik och energi att göra, men det belyser de problem som har att göra med de föroreningar som vårt samhällssystem orsakar och dess rening, så vi tar med det:

Luftrening

Luftföroreningar är t ex ämnen som svaveldioxid, kvicksilverånga, polyaromatiska kolväten, kväveoxider och i vissa avseenden koldioxid. De är alla resultat av förbrännings- och rostningsprocesser. Många av föroreningarna släpps ut i luften och den omkringliggande miljön, medan andra frånskiljs i skorstenar genom rökgasrening.

Rent generellt behöver man tillföra energi för att ta bort föroreningar ur luft. Den kan tillföras som kemisk energi i form av kalk, som reagerar med svaveldioxid och bildar gips. Energin som måste tillföras blir i det fallet detsamma som den energi som måste till för att framställa kalken. Där tillkommer energi för att pressa rökgasen genom reningsanordningen.

Då gasformiga föroreningar släpps ut i atmosfären förändras sammansättningen hos denna. Förändringen kan givetvis vara utan praktisk betydelse så länge utsläppen är små, men många gånger skapar utsläppen problem. Genom att samla in och skaffa sig kontroll över föroreniningen kan man belysa hur mycket informationskapacitet som måste tillföras för att bibehålla (återställa) atmosfären i ursprungligt skick. Man kan då få reda på vad som behövs för att föroreningen inte ska tillåtas bli en förorening. Det erforderliga arbetet är detsamma som den informationsmängd som måste tillföras för att få den förorenade gasen att uppehålla sig i en ny, mindre volym, i stället för att driva omkring okontrollerat i lufthavet.

I gångna tider bestod inte jordens atomsfär av gaser i samma proportioner som nu. Syre började t ex inte uppenbara sig i atmosfären förrän för en och en halv miljard år sedan och då i små mängder.För ungefär 500 miljoner år sedan höll syrekoncentrationen omkring 10 procent, vilket är hälften mot dagens syrehalt. Det nuvarande tillståndet tillståndet uppnåddes inte förrän för för omkring 75 miljoner år sedan.

Att syre så småningom anrikas i atmosfären tillskrivs uppkomsten av liv på jorden med förmåga att slå sönder vatten till väte och syre med hjälp av solljus. Växter använde det erhållna vätet för att göra om koldioxid till socker, precis som de gör i dag. Syrgasen andades de däremot ut till omgivningen.

De goelogiska bevisen säger oss att de organiska ämnen som växterna bildade delvis har bäddats in i jordskorpan. I dag utgör de våra fossila bränslen. Den syrgas som motsvarar dessa bränslen blev över och ansamlades i atmosfären. Genom att lära sig utnyttja solljuset effektivt nog har växterna bidragit till att omforma jordens atmosfär. Detta har i sin tur gjort det möjligt för varelser som människor att existera på jorden. Man kan uttrycka saken så att växterna förmedlade informationsöverföringen från solen till jorden, så att vissa atomer sorterades ned i jordskorpan, medan andra (t ex syre sorterades upp i atomsfären.

I själva verket är denna process något mera komplicerad än vad som angetts här. Det mesta av det organiska materialet, som bildades av växterna med hjälp av solljuset, lagras t ex inte i jordskorpan för att så småningom bilda kol, olja och naturgas. Det användes i stället mer eller mindre omedelbart som mat eller bränsle inte desto mindre inlagras fortfarande en del organiskt material i jordskorpan. Dylika processer pågår t ex i igenväxande sjöa och hav, exempelvis Östersjön.

Växterna samlar alltså in koldioxid från luften och omformar den till socker och andra organiska ämnen med hjälp av solljuset. Naturen renar på detta vis luften i stor skala. Det kan i detta sammanhang vara värt att notera att växterna är bra på att suga i sig andra föroreningar än koldioxid. De kan t ex anrik tungmetaller som kvicksilver i sina celler, vilket i mer eller mindre förändrat skick bäddas in i jordskorpan. Det förklarar varför de fossila bränslena innehåller svavel och tungmetaller.

När fossila bränslen nu exploateras sammanför vi och blandar ihop ämnen som tidigare sorterats och placerats vart och ett på sitt ställe. Därigenom omintetgör vi det uppbyggnadsarbete som tidigare genomförts i naturen. Denna lagrade information härrör ytterst från solen. Växterna och de ekosystem där de ingår, har förmåga att överföra information från solljuset så att atomer och molekyler som tidigare varit sammanblandade huller om buller skiljs åt och placeras var och en för sig.

Ja, det var inte så mycket termodynamik, men en bra förklaring av kopplingen mellan växternas fotosyntes och solljuset. Ska se vad det blir härnäst, men skillnaden mellan energi och exergi kan verka lockande. Hoppas ni orkar lite till:)

Termodynamiken-en vetenskaplig revolution

Vi fortsätter med Staffan Delins förklaringar av det som sätter gränser för det skuldbaserade samhällets expansion, termodynamikens andra lag.

                      Termodynamik-en vetenskaplig revolution

Kunskapen om det samband som finns mellan energi, rörelsen hos materians minsta byggstenar och uppbyggandet av resurser ur oordnade atomer, har inte alltid funnits. Det var inte förrän 1804 som Dalton upptäckte atomerna och först på 1840-talet formulerades termodynamikens lagar, som beskriver sambandet mellan energi, temperatur och rörelserna hos materians minsta beståndsdelar. Det säger sig självt att dessa kunskaper fick stor betydelse. De kom att revolutionera naturvetenskaperna, allt från fysiken till biologin, och de är som bäst i färd med att revolutionera även ekonomin och de politiska ideologierna. Det beror på den klarhet de skapar kring begrepp som produktion, konsumtion och teknisk effektivitet.

                                   Ekonomi-alkemi

Under 1700-talet framträdde ”nationalekonomins fader”, Adam Smith. Han formulerade sina ekonomiska teorier utifrån dåtidens kunskaper om materian. För honom och hans samtid var det fortfarande Aristoteles läror som gällde. Man trodde att all materia var uppbyggd av ”de fyra elementen” jord, luft, vatten och eld. Man trodde att materian kunde förädlas genom att de fyra elementen blandades i de ”rätta proportionerna” med varandra, men framför allt ansåg man att det var elden som hade en renande och förädlande inverkan. Malm, som för den tidens människor var ”jord”, kunde bevisligen förädlas till metall genom att behandlas med eld. Till och med järn, som var en förädlingsprodukt av ”jord” för den tidens människor, kunde förädlas till stål genom att ytterligare behandlas med ytterligare eld. Uppfattningen att det rörde sig om ”förädling” stöddes av att stålet har många egenskaper som är överlägsna järnets.

Metallen guld ansågs vara det ädlaste av ämnen, och ett av kemins viktigaste mål, på den tiden, var att framställa guld ur andra ämnen. Det är därför knappast förvånande att Adam Smith, i enlighet med en 2000-årig tradition, trodde att det var möjligt att förädla material med eld.

Men dagens ekonomer verkar ha samma uppfattning även om det som Aristoteles och hans efterföljare kallade eld har bytts ut mot energi. Vad är det annars som får ekonomer att tala om att industrin kan förädla råvaror med hjälp av energi? Vad är det annars som får samhällets makthavare att satsa på kärnkraften, om de inte tror att det går att förädla råvaror med hjälp av den?

                              Produktionsbegreppet

De samband mellan energin och beteendet hos materians minsta beståndsdelar som klarlades under förra seklet avslöjar brutalt de ekonomiska teorierna som vidskepelse. Likaså avslöjas falskheten i några av ekonomins grundläggande begrepp. Inom ekonomin anser man t ex fisk produceras genom att fiskas upp ur vattnet, men tänker man efter förstår man att fisk inte kan produceras eller alstras genom att fiskas upp. Den produceras genom att atomer från omgivningen kombineras med varandra till fisk. På samma sätt förhåller det sig med olja. Olja produceras inte genom att man borrar hål i jorden och pumpar upp olja. Olja produceras genom att atomer från omgivningen kombineras ihop till olja. Trä produceras inte heller genom att man fäller skog. Det produceras genom att atomer från omgivningen, i detta speciella fall koldioxidmolekyler och vattenmolekyler, kombineras med varandra till cellulosa och trä.

Att fiska upp fisk, att borr hål i jorden och hämta upp olja och fälla träd i skogen ställer resurser till förfogande för konsumtion eller förbrukning, men produktion borde det inte kallas. Produktion innebär alstring eller uppbyggande. Ett annat dubiöst begrepp som ekonomer och politiker använder är ”förädling”. Vad menas med det? Förädlas fisken för att man dödar den och lägger den i en plåtburk? Förädlas trädet i och med att man sågar upp en trädstam till plankor eller kokar sönder den till pappersmassa?

Är det inte i själva verket det första steget mot upplösning och sönderfall vi bevittnar? Slutar inte fisken som avskräde? Vad händer med plankorna från trädstammen? Kommer de inte förr eller senare att ruttna eller brännas upp och förvandlas till avfall de också? Ovanstående exempel visar på några av de svagheter som vidlåder dagens politiska ideologier och de ekonomiska teorier de bygger på. Det är viktigt att så fort som möjligt klarlägga förutsättningarna för människors liv och verksamhet på jorden och skapa nya ekonomiska teorier som står i överensstämmelse med naturlagarna.

Fortsättning kommer med ”Exempel på användning av informationsmåttet”.

Information och teknik

Vi kör väl ett kapitel till:

Information och teknik

I praktiskt taget all tekniska processer sätts atomer eller andra partiklar i rörelse och deras inbördes ordning ändras på något sätt. När t ex järn framställs ur järnmalm, upphettar man först malmen så att den smälter och de ingående atomerna kan börja röra sig förhållandevis fritt i förhållande till varandra. Därefter skiljer man ut järnatomerna från slaggen med tillräckligt många binära val för att placera järnatomerna för sig och slaggprodukterna för sig. Om man sedan vill göra plåt av järnet tvingar man järnatomerna att röra sig i förhållande till varandra med hjälp av valsar och stort tryck. Även i denna process tillför man information till järnatomerna. De kommer därför att inta nya bestämda lägen i förhållande till varandra och därigenom bilda en plåt.

Även om vi människor har lärt oss att någorlunda hjälpligt styra atomernas rörelser vid plåttillverkning, ska vi ha klart för oss att detta är ett förhållandevis enkelt problem. Det är ju bara en sorts atomer, järnatomer, som ska kombineras med varandra. Det spelar ingen roll om dessa järnatomer kommer till höger, vänster, ovanför eller nedanför någon annan likadan järnatom. Det hela är egentligen inte svårare än om vi skulle skriva en hel sida med bara bokstaven a, utan att stava fel.

Betydligt svårare är det att kombinera alla de olika atomerna i en människa och få dem i rätt inbördes ordning. Vi måste lita till naturens egna metoder och den har bevisligen lyckats. Hur den bär sig åt har forskningen i alla tider försökt att komma underfund med. Termodynamikens andra lag säger oss att om det ska vara möjligt att kombinera två partiklar med varandra så måste de sättas i rörelse, och detta kräver en viss minsta mängd energi.

Är detta villkor väl uppfyllt, gäller det att styra partiklarnas rörelser så att de träffas och kan ingå kemisk förening med varandra. Kan vi inte styra em så, missar de varandra och det är bara att börja från början igen. Detta är bakgrunden till en metod att mäta teknisk effektivitet.

Om vi tillför lagom mycket energi till t ex två atomer och styr deras rörelser så att de träffas och ingår kemisk förening med varandra, kommer rörelseenergin hos atomer att omvandlas till kemisk energi. Detta innebär att elektronbanorna inne i atomerna ändras så att en kemisk bindning uppstår mellan atomerna, och energin kommer att ligga lagrad i denna bindning. En molekyl som inte fanns tidigare har då byggts upp av de båda atomerna. Information har också uppstått i likhet med vad som sker om vi kombinerar två bokstäver med varandra. Om vi t ex kombinerar bokstaven A med bokstaven J blir resultatet aj eller möjligen ja.

Försöker vi bygga upp betydligt mera komplicerat byggda molekyler kommer vi att finna att det blir väldigt svårt att få atomerna i den ordning som krävs. Vi kommer att missa ganska ofta. Det medför att vi dels får molekyler av olika sorter, som vi inte vill ha, biprodukter, men också att vi måste tillföra energi till atomerna utan att kemiska bindningar av önskat slag bildas. Energin kommer i stället att omvandlas till huller om buller rörelse bland materians minsta beståndsdelar.

Detta fenomen har många namn. Det kallas vanligen värme, spillvärme, entropiökning eller informationsförlust. Vilket ord man väljer beror på omständigheterna. Det väsentliga är dock att både spillvärmen, den tillförda energin, den kemiskt bundna energin och temperaturen går att mäta mycket enkelt.

Den tekniska effektiviteten hos olika tekniska processer kan sedan enkelt beräknas genom att man dividerar den information som finns lagrad i de bildade produkterna med den information eller informationskapacitet som man var tvungen att tillföra i form av råvaror och drivmedel.

Sådana beräkningar visar hur ineffektiv människans teknik är jämfört med de biologiska processerna i naturen. Den process som består i att ordna bokstäver på ett papper med hjälp av en elektrisk skrivmaskin är t ex cirka 100 miljarder miljarder gånger mindre effektiv än proteinsyntesen i en levande cell, som består i att ordna aminosyramolekyler efter varandra.

Fortsättning i morgon med kapitlet: Termodynamiken - vetenskaplig revolution.

Energi och Information

Historiskt har vi aldrig avskaffat något gammalt energisystem, bara byggt ovanpå det gamla efterhand vi lyckats hitta på. Från ved-, kol-, vatten-, olja-, gas,- kärnkraft-, och nu då vindkraft och solpaneler. De två sistnämnda kräver ett basnät att mata sin elektricitet in i. I många länder finns det bara ett fossildrivet system att mata in i. Varje nytt system har dessutom byggts upp med hjälp av utställda krediter, med förvissningen om att det nya systemet ska generera tillräckligt för sin egen återbetalning. Det måste vara ekonomiskt lönsamt. Men hur ska något kunna mätta ett system som växer exponentiellt?

Energi och information

Rent intuitivt går det att uppfatta att byggstenar av olika slag är bärare av information om de är ordnade till något slags mönster i en, två eller tre dimensioner. Samma sak har också påvisats vetenskapligt inom fysiken och kemin med hjälp av matematiska metoder. Man har t o m kunnat påvisa ett strikt samband mellan energi och information. Hur kan detta vara möjligt? 
  Det är egentligen inte svårt att förstå, om man bara vet att energi är rörelse bland materiens minsta byggstenar. Vid alla temperaturer som är högre än -273,16 grader celsius rör sig atomerna och de mindre partiklar, som atomerna i sin tur är uppbyggda av. Det gäller också de större enheterna, molekylerna, som i sin tur är uppbyggda av atomer.

I en gas, t ex vattenånga, rör sig vattenmolekylerna ganska fritt i förhållande till varandra huller om buller. I vätskor, t ex flytande vatten, rör de sig om varandra med större restriktioner i varandras kraftfält. I fasta ämnen som is kan molekylerna inte längre röra sig fritt. De binder varandra ganska starkt och kan därför bara darra på olika sätt. Därför kan man säga att det råder en större grad av ordning bland vattenmolekylerna i is än i vattenånga. Denna ordning har uppnåtts helt genom temperatursänkning, vilket är detsamma som att minska rörelserna bland materians minsta beståndsdelar.

För att åstadkomma en gran-eller människa-av atomer eller molekyler räcker det emellertid inte att bara kyla ned de rätta atomerna eller molekylerna så att de rör sig mindre. Ett mycket stort antal olika sådana partiklar måste kombineras med varandra i en viss bestämd, inbördes ordning för att de tillsammans ska forma en fungerande, levande varelse. Därför är det nödvändigt att atomerna och molekylerna rör sig, vilket är detsamma som att tillföra energi, men är också nödvändigt att deras rörelser styrs så att de hamnar i rätt inbördes ordning. Det är detta som tillför dem information, och det är samtidigt en mycket krävande teknisk process. En gran växer så här: Först sätts molekyler från omgivande mark och luft i rörelse med hjälp av energi från solen. Sedan styrs dessa molekylrörelser så att molekyl efter molekyl passar in på sina bestämda platser i den växande granstruckturen.

Enligt fysikens lagar krävs det alltid en viss minsta mängd energi för att sätta materiens minsta beståndsdelar i rörelse. Denna energimängd är samtidigt en förutsättning för att göra ett så kallat binärt val, där ett binärt val val innebär att man väljer endera av två möjligheter. Detta innebär att granen kan välja att införliva en given partikel med sin struktur eller låta bli.

fortsättning följer med kapitlet Information och teknik