Leta i den här bloggen

måndag 6 maj 2013

Pilbåge IV

Jag har nu läst på lite om pilbågsskytte. Jag är ju ingen pilbågsfanatiker egentligen, men jag inser att pilbågen är ett enkelt och funktionellt vapen i den kommande värld som nu passerat peakoil. Det kommer helt enkelt inte att finnas ammunition till någon grisbössa av typ .357 magnum, Mauser eller ens krut till en gammal mynningsladdare om några år. Därför började jag titta närmare på pilbågen som vapen. Pilbågar och pilar kan man nämligen göra själv av de material som naturen behagat sprida ut runt omkring oss.

Det som intresserade mig var då främst draglängden. Eftersom desto längre draglängd en pilbåge har, desto mer energi kan man lagra i pilen, och desto högre dragvikt en båge har desto tyngre pilar kan man skjuta och desto större genomslag har pilen. Den båge jag konstruerat har extremt lång draglängd, men jag är lång och jag har långa armar, så en båge med lång draglängd passar mig väl. Den compoundbåge jag har är mycket snabb med lätta pilar, men när man skjuter med en femtiograms pil är inte skillnaden så stor mot min båge. Jag har efterhand dessutom kommit på massor av knep som kommer att öka min båges prestanda, men inga bågar slår en compoundbåge vad gäller utgångshastighet.

Dragvikten då? Vissa "experter" menar att man inte ska ha en för "tung" båge och då nämns fyrtio pound som en lämplig dragvikt. Men om man nu inte har några problem med att lyfta en sextio kilos hantel från marken och göra ett tjugotal repetitioner till axeln så, varför då inte ha en pilbåge som är på åttio pound. Åttio pound är ju trots allt bara knappt fyrtio kilo, vilket inte ens är en lämplig uppvärmningsvikt en gång. Tjugo års styrketräning på tunga vikter måste väl ge någon sorts utslag:)
Jag vill inte på något sätt skryta om min eventuella styrka, men jag retar mig som vanligt på människor som ska pådyvla sitt eget maximum såsom lämpligt för alla andra. Vi är alla olika och den enes byxor passar inte alltid den andre. Men nog tjatat om detta.

En "tung" båge kräver hursom ett tjockt skinn på fingrarna. Eftersom jag inte har så tjockt skinn där, så har jag gjort till en plåt som skyddar fingertopparna. Jag vill ju hålla strängen med pekfingret, långfingret och ringfingret. När jag skjuter med compoundbågen så har jag en sorts avtryckare som jag fick med när jag köpte den. Avtryckaren är bra, men jag tycker inte den känns rätt när jag skjuter med min båge.

Men proffsen har en ring på tummen som de håller strängen med. Jag har gjort en sådan ring, av plast visserligen, men jag får inte till det riktigt. Det är svårt att kontrollera så att strängen inte snurrar i samband med släppet och skickar pilen långt upp på läktaren. Det handlar troligen bara om att träna, som med allt annat. Det andra gör ser alltid enkelt ut tills man försöker själv.






Inga kommentarer: