Leta i den här bloggen

onsdag 7 mars 2012

Sysselsättning

Varför är vi sysselsatta?

Vi hör hela tiden prat om vår sysselsättning. Tidningar, teve, radio rabblar statistik om sysselsättningen. Tydligen är sysselsättning en brist hos många människor. Detta trots att vi var 4 642 000 sysselsatta i Sverige den sista December 2011. Många det och ändå är det en brist på sysselsättning. I alla fall om man ska tro våra kära politiker.

Är det någon frisk människa som har ett behov av att sysselsättas? Jag har i alla fall tillräckligt med fantasi för att kunna sysselsätta mig själv alla dagar i veckan. Hela dagarna utan vidare och jag skulle kunna hålla på ännu mer om inte frugan skriker: Nu får du allt komma och lägga dig! Men det måste finnas väldigt många andra i vårt land som har en dålig fantasi.

Om vi går tillbaka 100, 200, 300, 500, 1000............100000 år i tiden då. Hur många var det då som måste sysselsättas. Tja, det fanns väl alltid några otröstliga barn med tandvärk, eller någon annan slags krämpa, även på den tiden. De behövde säkert sysselsättas för glömma sin åkomma. Men jag tror inte det var så särskilt många till. De flesta visste inte att det ordet fanns. De var tvungna att skaffa mat, kläder, valla grisar, passa småsyskon, mjölka kor och getter. Men sysselsättas? Nä, alla hade säkerligen en uppgift och en meningsfull sådan i de flesta fall.

Varför måste vi då sysselsättas nuförtiden? Vi har ju, än så länge, gratis energi till vårt förfogande. Gratis? Inte riktigt men nästan. En liter olja, som kostar 15 spänn, räcker till för att putta en modern bil en tjugo kilometer lång sträcka och dessutom värma upp den under tiden. Försök övertala någon till att putta bilen den sträckan för 15 kronor. Så varför ligger vi då inte bara och latar oss? Vi kunde ju lika gärna ligga i solen och gotta oss hela dagarna. Inte göra mer än det vi behagar och det fantasin orkar komma på. Sitta i båten och peta näsan medan flötet guppar. Eller finns det någon som går frivilligt till sitt sysselsättningsställe klockan fem en molnfri morgon i Juni? Löven har ännu inte börjat rassla av solens strålar. Småfåglarna kvittrar fria som.....fåglar i trädkronorna. Abborrarnas stjärtfenor slår mot vattenytan när de jagar silen i vassarna. Nä. jag har svårt att tro att någon enda av oss behöver sysselsättas. Inte för sysselsättningens egen skull.

Men svaret då? Jo, vi måste sysselsättas för att skapa ett värde i våra bytesmedel. Vi måste sysselsättas med vad slags meningslöst arbete som helst, för att kunna skaffa oss våra bytesmedel och bli lurade att konsumera upp dem på någon meninglös pryl på vår övriga tid. Vi har blivit pålurade ett penningsystem som tack vare sin ränta måste växa och dess konstruktörer har baserat det på att de ur planetens inre uppgrävda råvarorna aldrig kommer att ta slut. Vi ska sysselsättas med att sätta samman dessa råvaror till ett värde i skulderna och för att dess ränta ska kunna transporteras till skuldernas utställare. Vi ska hållas i skuldens slaveri och genom lagar skapade av våra till skuldernas utställare medlöpande politiker tvingas till sysselsättning.

Men dessa våra skulders utställare har, vad jag vet, ingen lösning på vad vi ska göra nu när planetens råvaror börjar sina och vad kommer då värdet i deras skulder att bli?

lördag 3 mars 2012

Fördubblingstider



Jag tänkte ta upp lite om fördubblingar och då kan man ju undra, varför då? Jo, alla fördubblingar bygger på någon slags ökning, vilket i sin tur innebär att det sker en tillväxt. Eftersom alla politiker och ekonomer börjar prata i munnen på varandra så fort ordet tillväxt kommer på tal, så måste detta fenomen vara väldigt viktigt. De tar till och med upp fenomenet själva, utan att någon ber dem. Alltså är tillväxt väldigt viktig.

Hur kommer då fördubblingarna in i bilden, kan man ju undra? Fördubblingar har väl inget med tillväxt att göra? Jo, man kan räkna ut mängden tillväxt och tänka på fördubblingstiden för att få lite perspektiv på saken. Det blir lättare att förstå vad en på vart annat följande procentuell tillväxt i praktiken innebär.

Vi ska skilja noga på exponentiell tillväxt och linjär tillväxt. Exponentiell tillväxt är en på vartannat följande ökning med en viss procentenhet. Linjär tillväxt är en tillväxt som sker genom att samma mängd läggs till den föregående summan i ett visst antal gånger. Exempelvis så som följer: 1+1=2, 2+1=3, 3+1=4, 4+1=5.......osv = linjär ökning.

En exponentiell tillväxt, sker genom att den föregående summan ökas med en viss procentsats. En 2-procentig tillväxt kan skrivas som följer: 1.02*100=102. En tvåprocentig tvåårig på vartannat följande tillväxt av 100 blir då100*1,02=102+ 102*1,02=104,04. Det blir lite mer än om tillväxten bara hade varit en linjär ökning med 2. Om man vill veta vad ökningen blir om fem år kan man skriva: 100*1.02= 102, 102*1.02= 104,04, 104,04*1,02=106,1208, 106,1208*1,02=108,243, 1,02*108,243=110,408. Men så där kan man väl inte hålla på. Det måste finnas en formel för detta och visst gör det. 100*1.02^5=110,408. men vad har detta med fördubblingstider att göra, kan man undra?

Man får helt enkelt ett annat perspektiv på vad tillväxt innebär om man tänker i fördubblingstider i stället för att bara höra någon prata om att något ska öka med en viss procent. Anders Borg säger att Sverige ska ha en tillväxt i ekonomin de närmaste fem åren med 3 procent per år. Jaha, vad innebär det? Sveriges BNP var visst 3495 miljarder år 2011 mätt i Svenska kronor. Då ska Sverige omsätta 3495*1,03^5=4051 miljarder om 5 år. Låter väl inte så farligt, va?

Om den 3 procentiga BNP- tillväxten får fortsätta i 23 år så blir det som följer 3495*1,03^23= 6898. En fördubbling har skett på 23 år. Och fortsätter vi med den 3 procentiga ökningen i 23 år till blir det en 4-faldning om 46 år. Om vi då mäter på det stora landet Kina, hur blir det då med tillväxtprognoserna måntro? Kinas tillväxt är och har varit i flera år cirka 9 procent per år. En 9 procentig ökning i 23 år blir från dagens 11316 miljarder dollar*1,09^23= till 82130 miljarder dollar!! Vilket innebär mer än en 7-faldig fördubbling. Nu är ju inte pengar något verkligt värde. De kan inflaeras till vilket värde som helst. En skottkärra full av dem kunde köpa en kaka bröd i Tyskland på tjugotalet. Så nu tar vi verkliga värden istället.

Vi redan vet att all förväntad ekonomisk tillväxt kräver energi, råvaror och av bankerna utställda tomma kreditpengar, för att det ska kunna bli en på marknaden säljbar produkt. Vi koncentrerar oss i dag på den viktiga energin och då i form av den billiga, lättransporterade, lättanvända, lättuppumpade oljan, som håller igång hela världens transportmaskineri och en hel del annat också. Vet vi även att våra pengar inte är annat än anspråk på framtida värden och inga värden i sig själva. Tomma krediter.

Sverige använde 2011 cirka 330 tusen fat olja per dag. Med Anders Borgs förväntade 3 procentiga tillväxt med samma 3 procent som förut så blir då konsumtionen om 5 år. Nuvarande 330 000fat olja *1,03^5 år= 382000 fat olja per dag 2016. Fördubblingstiden är 23 år och konsumtionen då alltså 660000 fat. Låter inte så farligt va? Men Kina då? Deras 9-procentiga årliga tillväxt innebar ju en hiskelig ökning i deras BNP men vad innebär den för deras oljeförbrukning? Tja, om de gör av med runt 9 miljoner fat per dag i dag och med en 9-procentig årlig ökning i samma 23 år som det tog för Sverige att fördubbla sin förbrukning, så blir det 65 miljoner fat per dag år 2033. Och när 46 år förflutet blir det 3,423 miljarder fat om dagen. Oj då, det är ju ett så stort antal fat olja att det inte finns eller har någonsin har funnits på denna planeten!!! Och det är vad bara Kina förväntas behöva för att håll igång sin ekonomi om bara 46 år, alla andra länder oräknade.

Att detta inte kommer att hända, är som tur är uppenbart. Tillväxten kommer att ta slut, på det ena eller på det andra sättet. Men formeln är ett bra verktyg för att få lite perspektiv på allt det skitprat som våra politiker försöker dilla i oss.

Mängden*procentsatsen ^i antalet år, förvandlar politikers och ekonomers löften och tomma prat till orimligheter, oftast. Man kan även ta Bartletts formel 70 genom procentsatsen ger fördubblingstiden.

Nu är inte detta något jag kan skryta över att ha kommit på själv. Allt text jag skrivit ovanför bygger på den alldeles enastående föreläsningen av Dr. Albert Bartlett. De viktigaste minuterna i ditt kommande liv, garanterat. Finns på Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=F-QA2rkpBSY

(Formeln då? Lite hemmagjord, kanske men den funkar :)

Ha det så kul och välkommna till orimligheternas värld.

fredag 2 mars 2012

Vi är gudar

Vi är gudar, punkt slut.

Våra bytesmedel, våra pengar, är det medium vi använder både till att byta varor och tjänster med varandra. Dessa pengar är även samma medium som vi använder för att lagra värdet av vårt arbete i. Sedan barnsben har de flesta av oss blivit itutade att pengar är något värdefullt och med tanke på allt slit som ligger bakom varje sparad liten slant, så är det inte så konstigt.

Men hur kommer då våra pengar till världen? Om man säger till någon oinsatt att våra pengar ställs ut av bankerna i form av tomma krediter, blir man trodd då? Inte det? Att påstå att våra bytesmedel inte är något annat än skulder med anspråk på framtida värden, är som att påstå att solen är blå. I alla fall för det stora flertalet. Man blir i de flesta fall inte trodd överhuvudtaget. Efter en stunds fortsatta förklaringar börjar samtalsparten fingra på sin telefon för att snabbt kunna påkalla männen med de vita tröjorna. Men våra banker och politiker påstår ju att våra pengar har ett värde och tänk om de har rätt? Det kanske är möjligt att ställa ut tomma krediter och kräva tillbaka värde i både krediten och i den till krediten kopplade räntan. Vi kan ta fallet med oljan. Oljan är nämligen den viktigaste gudamedicinen vilken hjälper oss att skapa värde i de utställda krediterna. Det är i huvudsak de oljedrivna maskiner som utför vårt dagligt arbete.

Olja är en naturprodukt som i oraffinerad form mest liknar en svart äcklig sörja. Olja är i sin raffinerade form en genomskinlig vätska med en för de olika destillaten karakteristiskt färg och lukt. Ser dock inte särskilt märkvärdig ut. Verkar inte för en amatöruppfinnare vara så särskilt svår att kopiera och mångfaldiga. Men varifrån kommer då olja. Tja, för flera hundra miljoner år sedan var vår planet ett våldsamt överhettat och av plankton bebott klot som dock cirklade runt samma sol som idag. Men planktonen dog på grund av denna höga värme i stora mängder och föll till havets botten. Där pressades de under årmiljonerna samman under ett mycket högt tryck ända tills vi började pumpa upp dem i form av råolja. Döda plankton blir olja miljoner år senare. Det bildas fortfarande olja på vissa ställen på vår planet, påstås det. Takten är visst cirka tvåhundrafemtiotusen fat om året. Vilket inte är lite.

Ja men, då behöver vi väl inte göra olja då, eftersom vår planet sköter det så fint åt oss. Vilken tur. Men, om vi gör av med trettioen miljarder fat olja på per år och det bara nybildas tvåhundrafemtiotusen fat behöver vi inte tillverka lite själva då? Oj då, gör vi av med oljan i en takt som överstiger nybildandet med etthundratjugofyratusen gånger? Är inte det att bädda för problem. Vi gör av med etthundratjugofyratusen liter olja för varje nybildad liter. Om man dessutom tagit reda på att en liter olja innehåller en energimängd motsvarande fyrahundra timmars mänskligt arbete, hur många timmars mänskligt arbete representerar då de trettioen miljarder fat vi gör av med på ett år om ett fat innehåller etthundrafemtionio liter? Tja, orimligheterna passerar gränsen på miniräknarens fönster på mindre än ett ögonblick. Men orimligheterna är inte slut. Nu räcker nämligen inte denna olja till längre och ändå är det bara ett par av klotets sju miljarder innevånare som har tillgång till den.

Slutsats, om vår nuvarande ekonomi ska kunna fortsätta fungera måste vi själva egenhändigt på något gudomligt sätt kunna skapa framtidens resurser. Annars kommer de med samma logiska självklarhet att ta slut. Detta måste då även med samma fortsatta logik innefatta vår ekonomi, eftersom den baserar sig på dessa orimligheter. Sålunda blir följden av ännu mer fortsatt logiskt resonerat att det finns de som tror att vi är gudar. Denna tro måste våra bankers ägare ha eftersom de är våra bytesmedels utställare, liksom även då våra kära politiker vilka är de som i slutänden ska kunna garantera vårt betalningssystem.


Någon som tycker att det luktar tjära och fjädrar här?